Fårhösten

Nu har vi snart haft får i ett år. Cirkeln är snart sluten. För en vecka sen klippte vi tackorna, på lördag morgon är det slakt av lammen och sen ska Alfred få flytta in med damerna igen och göra sitt jobb.

image

Många tycker det är konstigt att vi kan slakta och äta våra egna djur. Vi äter kött, inte jättemycket, och nu som vi äter egenproducerat äter vi det med tacksamhet, på ett helt annat sätt än köpekött. Efter att djuret är slaktat så står man där med en otrolig fin råvara som vi kan få massa glädje av, otroligt goda middagar. Från lyckliga djur. Fåren och kaninerna ger också vackra skinn. Nu ligger jag i skrivande stund på fällen efter Hulken som vi fick nödslaktata i sommar. Det är så mjukt, vackert och har underbara värmande egenskaper. Ull är verkligen en fantastisk produkt!

image

Fällen efter Hulken. Den har inte blivit klippt, utan ullen är precis som den var då han slaktades, knappt tre mnd gammal. Och sen min snygga fårkudde som vi köpte i Norge i somras.

Till våren hoppas vi att tackorna vill ge mer än ett lamm var. Det skulle vara underbart att få lite mera avkastning. Inte att vi tjänar nåt på fåren, iallafall inte än.

Till våren efter lamningen hoppas jag på att kunna mjölka tackorna lite. Tänk att kunna göra egen fårost! Det vill jag prova.

image

Annonser

Klippstolen

Alfred fick äran att bli den första att klippas. Det var både premiär med elsax och klippstol. Vad smidigt det är med elsax! Lite läskigt med, men det gick otroligt bra. Allt man kan göra själv är ju skönt. 🙂 Tackorna ska först klippas på måndag. Sen om ett par veckor när lammen är slaktade ska Alfred få flytta ihop med damerna igen.

image

Appropå klippstolen, det är lite opraktiskt med den låsfunktionen som vi har. Svårt att komma till runt halsen. Så en grimma kanske vore nåt.

Tackorna har jag klippt för hand runt halsen, två av dem iallafall, så de är klara för klippstolen på måndag.

image

Lammslakt (obs starka bilder!)

Vår kära lille Hulken fick urinsten. Han blev hängig och kunde bara kissa några droppar. Vi forsökte hjälpa honom så gott det gick med att klippa bort det lilla bihanget på penis (där ofta stenarna sätter sig fast) samt ge vatten med äplecidervinäger. Han såg ledsen ut och gnisslade tänder. Så innan det blev ännu värre beslöt vi oss för att det bästa skulle vara slakt. Om man inte slaktar kommer lammet att få en smärtsam död, då urinblåsan spricker och börjar läcka. Som tur är kom det aldrig så långt. 

Hulken var 76 dagar gammal, så det är ju lite väl tidigt för slakt. Vi kommer nog vänta tills de andra är åtminstone 6 mnd. Hulken vägde nog ca 25 kg. 

 

Vi fick en slaktare att komma hem till oss. När det var dags tog jag ut Hulken kramade om honom og kysste honom på pannan. Höll i honom medan han fick ett skott. På under en sekund var han borta. Det hela var mycket odramatiskt. 

Detta var första gången både Robert och jag var med på slakt. 

Efter han hade fått skottet, skar slaktaren över halsen för avblodning. 

Vill du inte se bilder, så är det nog lurt att inte scrolla längre ned. 

wpid-20140725_195753.jpg

 

Här ligger lille Hulken, klar för att flås. 

wpid-20140725_201034.jpg

Det första som åker av är huvud, ben och pungen. Sen dras skinnet bort från kroppen så mycket det går liggande. 

 

wpid-20140725_201200.jpg

Sen fick vi hänga upp honom så resten av skinnet kunne dras av.

wpid-20140725_201414.jpg

När skinnet dras av används inte kniven, men händerna och han fick ta i ganska hårdt. 

 

wpid-20140725_202513.jpg

När skinnet var av snittades buken upp och innmaten ramlade ut. 

wpid-20140725_202829.jpg

Och då var slaktkroppen klar för att hängas. I och med att han var så ung och att det är rötmånad hang vi hoom bara i ett dygn. Vi förvarade honom i jordkällare som höll ca 17 grader. Egentligen är det 40 dyngsgrader som gäller. 

Slaktvikten blev på dryga 15 kg.

 

wpid-20140725_215053.jpg

Skinnet tar vi såklart också hand om. Nu saltas det innan vi skickar iväg det för garvning.

 

Jag är tacksam att det gick att använda både kött och skinn, även att jag mycket heller skulle ha sett honom lycklig och frisk några månader till innan det blir slaktdags på riktigt.  Inntrycket jag sitter igen med är att slakten var mycket odramatisk. Slaktaren var trevlig och lugn som en filbunke. Våra två andra lamm Rambo och Turbo är lika keliga och tama som Hulken, så jag är glad att jag fortfarande kan gosa med dem. Men gosigas av alla är nog Tova, Hulkens mamma. Vilket är lite roligt – hon var inte alls gosig bara för några månader sen, men nu kan man inte sitta bredvid henne utan att gosa med henne om man inte vill att hon ska skrapa på en med benet. 

Hulken har det nog finfint i fårhimmelen nu. Och i morgon blir det premiärmiddag med att grilla lammkottletter. 

 

 

 

 

Ny ”möbel” till bäääna och potatisbox

Vi har ett par gamla bikupor ståendes. En har jag elaggregatet i och en annan har blivit ombyggd till skydd för mineraler och saltsten. Den är mycket populär! Den första timmen gick de alla runt den och kollade in den. Kliade sig mot den, luktade på den och mumsade mineraler och slickade salt. 🙂

Gräset är mycket grönare på andra sidan nu och det är dags att flytta elstängslet till en bättre plats.

Image

Image

Alfred gillar dam-lukten. 😛

 

Image

 

Var tvungen att lägga med denna söta bild. Kattungarna har tydligen hittat vägen upp på köksbordet (FY!) och över till köksfönstret. Jussi chillar bland chilliplantorna. 😛

Image

Denna potatisboxen hittade jag på en loppissida på facebook. 100 kr och plats till massa potatis. Vi får se hur skörden blir. Frosten har tagit blasten två gånger,. Vi går väl se hur det går. De tidiga potatisarna är iallafall inte klara än.. Måste nog vänta ett tag till..

 

Höna på besök

Jag var en liten tur ute med fåren i dag. Vi bruker springa lite fram och tillbaka på åkern och rundt huset – bara så de får springa av sig litt. Sen tycker ju jag det är jättekul med. Jag stängde in dem i hagen, men det var lite småregningt och ruskigt så de ville heller in i stallet igen. Då vi kom tillbaka var nästan alla hönsen i stallet. Inte fattade de helt hur de skulle ta sig ut, så jag fick lyfta dem ut. 

 

På bilden ser ni en av hönsen (Lohman) som hoppade upp på Sjärna. 

 

Hönsen tycker det är så spännande inne hos fåren. Jag vill helst inte att de ska in dit, eftersom de skiter över allt (de gör ju fåren också – men deras lorter är lite mindre skitiga än hönsens). 

 

Image