Nu har vi snart haft får i ett år. Cirkeln är snart sluten. För en vecka sen klippte vi tackorna, på lördag morgon är det slakt av lammen och sen ska Alfred få flytta in med damerna igen och göra sitt jobb.
Många tycker det är konstigt att vi kan slakta och äta våra egna djur. Vi äter kött, inte jättemycket, och nu som vi äter egenproducerat äter vi det med tacksamhet, på ett helt annat sätt än köpekött. Efter att djuret är slaktat så står man där med en otrolig fin råvara som vi kan få massa glädje av, otroligt goda middagar. Från lyckliga djur. Fåren och kaninerna ger också vackra skinn. Nu ligger jag i skrivande stund på fällen efter Hulken som vi fick nödslaktata i sommar. Det är så mjukt, vackert och har underbara värmande egenskaper. Ull är verkligen en fantastisk produkt!
Fällen efter Hulken. Den har inte blivit klippt, utan ullen är precis som den var då han slaktades, knappt tre mnd gammal. Och sen min snygga fårkudde som vi köpte i Norge i somras.
Till våren hoppas vi att tackorna vill ge mer än ett lamm var. Det skulle vara underbart att få lite mera avkastning. Inte att vi tjänar nåt på fåren, iallafall inte än.
Till våren efter lamningen hoppas jag på att kunna mjölka tackorna lite. Tänk att kunna göra egen fårost! Det vill jag prova.
Ekotanten 